Hur göra äng av
Ängsmarkernas historia Ängsmarkerna och naturbetesmarkerna hagmarker rymmer en del av den biologiska mångfald som vuxit fram i norra Europas gräsmarker under flera miljoner år. Kan du välja en plats med mager jord är det lämpligt. Kanske kan din äng så småningom locka till sig sällsynta insekter, som den bredbrämade bastardsvärmaren. Soligt och ljust läge är att föredra, men annars handlar det mycket om jorden och vad som växt på platsen tidigare.
Du kan inte heller så ängsväxtfrön rakt i gräsmattan och hoppas att det kommer ge resultat. En blommande gräsmatta är alltså inte samma sak som en äng, men det är betydligt bättre för den biologiska mångfalden än en yta som inte tillåts blomma innan den klipps. Att ha en äng i trädgården har dock blivit allt populärare. Därför innehåller den många arter som idag är sällsynta och blir allt ovanligare.
Det räcker egentligen med några kvadratmeter av din trädgård och det är bättre att börja i liten skala för att sedan utöka. De riskerar inte heller att spridas som främmande invasiva arter i naturen. Dessutom kan deras rotsystem kopplas ihop med många olika arter av marksvampar. Tillsätt mager jord om du vill Om du har tung lerjord och vill snabba på processen så kan du tillsätta sand eller sandblandad jord för att förbättra jordstrukturen.
När ska du börja? En äng måste inte vara så stor. Det går att köpa in frön och plantor av ängsväxter, men du kan också komplettera med att samla in frön från växter i din omgivning, som troligen kommer trivas i din äng även om det kan ta något år innan de dyker upp. Ängen har skötts under lång tid på samma sätt. Marken ska vara mager för att gynna ängsväxter. Ängsfröblandning som första året blommar med åkerogräs som blåklint och vallmo.
En gräsmatta är oftast för näringsrik så det kan vara en bra idé att ta bort cm av det översta lagret så att du får bort gräs och rötter. Vad ska man så?
Med lite tålamod kan din blommande gräsmatta utvecklas till en äng med rätt skötsel. Förutom att vara fin är en äng både lättskött och en viktig insats för en av våra mest artrika miljöer. De är anpassade till det klimat som finns där du bor och deras nektar och pollen ger mat åt pollinerande insekter som är anpassade till blomningstiden och tillväxtperioden hos dessa växter.
Då behöver du inte ta bort gräslagret. Bild: Erik Hansson.
Bra växter att kasta in som frö är åkervädd, ängsvädd, prästkrage, ängskovall, natt och dag östra Sverige , ängsskallra, höskallra, svinrot, blåeld och darrgräs. Vill du hålla lite hårdare på definitionen så handlar det om gräsmarker som förr slogs eller klipptes en gång per år, exempelvis för att bli vinterfoder till djuren. Tänk på att i stort sett inga arter trivs på en hårdklippt gräsmatta så försök minimera sådana ytor i din trädgård.
Då gynnar du ängsarter.
Använd inhemska växter. Bild: Niclas Ahlberg. Här har gräset tagits bort på några kvadratmeter. Storleken på ängen Du måste inte skapa en enorm äng. Var ska ängen anläggas? Då gror fröna bättre om du planerar att så ängsväxter se nedan , men det går även bra under våren. Däremot kan det fungera att kratta upp jordblottor som du sår frön i om du har magrare jordmån.
Så anlägger du en äng
Du kan slänga ut frön av så många arter som du kan komma över som växer naturligt i omgivningarna. För att göra jorden magrare kan det vara bra att blanda in sand innan du sår fröna. Tidigare var det stora gräsätare som visenter, uroxar och ullhåriga noshörningar som såg till att jämna ut konkurrensen mellan arter och hålla skogen borta genom sitt betande, men under de senaste årtusenden är det människan som har hållit dessa marker öppna genom slåtter och betande tamboskap.
Även om inte alla dessa arter trivs så är ingen skada skedd mer än onödigt arbete. Hösten är en bra årstid att börja. Sverige har förlorat ungefär 98 procent av sina ängar sedan jordbruket industrialiserades på bred front.