Vilket landet som tror minst på gud
Företrädare för de senare synsätten markerade ibland sitt synsätt genom att använda orden Deus eller Dea för Gud. Då gud i nutida svenska skrivs med versal, Gud , menas vanligen namnet på den ende guden som existerar enligt de tiotal nära besläktade monoteistiska religionerna: judendom , kristendom, islam , bahá'í , zoroastrism och de indiska monoteistiska religionerna.
I denna mening är vetenskapen metodologiskt ateistisk, och ontologiskt agnostisk. Ordet, som är speciellt för de germanska språken, var ursprungligen neutrum och hade en specifik, troligen snäv, men numera okänd mening i förkristen tid. Vissa gudsnamn, som arabiskans Allah , är spritt över hela den muslimska världen, d.
Nya siffror: Så många svenskar tror på Gud
I religionsvetenskapen har det vanligtvis ansetts att begreppet gud har existerat i så gott som samtliga kulturer, beskrivande en kraft i en utomvärldslig verklighet, som oftast - men inte alltid - uppfattas som personlig och möjlig att få kontakt med. Inom religionshistoria behandlar man bland annat en utveckling inom mänsklighetens gudsuppfattningar, där animismen är den mest grundläggande uppfattningen, följd av polyteismen och därefter monoteismen.
Teologi grekiska: θεός - gud, λόγος - ord, kunskap, förståelse, mening , "läran om Gud", var under lång tid det främsta akademiska ämnet på västerländska universitet. Andra egenskaper som ofta tillskrivs gudomen - eller gudomarna - är mäktighet, intelligens, godhet och rättvisa, men även kontrasterande så kallade "mörka gudar" beskrivs i såväl äldre som nyare läror. Ordet "gudinna" är tidigast belagt på talet i lärt språk, där det används i beskrivningar av kvinnliga mytiska gestalter i klassisk mytologi.
Inom zoroastrismen är Visheten Mazda det egentliga gudsnamnet och uppträder i Gatha mestadels med epitetet Majestätet Ahura. Vetenskapen och filosofin har länge intresserat sig för religionernas tro på Gud eller på gudar. Vid sidan av detta har Gud även varit en term i filosofisk tradition.
Dessa ber i regel på arabiska, även om de inte behärskar arabiska i övrigt. Vissa teoretiker ser ateismen, eller agnosticismen, som det sista steget i denna utveckling. Eftersom gudomlighet, eller frånvaron av gudomlighet, ligger utanför det som logiskt har kunnat bevisas, så godtas aldrig gudomlighet som bakomliggande förklaring till ett fenomen inom vetenskapen. En grundprincip i vetenskap är att endast tillgripa förklaringar som har empiriskt stöd och är underbyggt av en på logisk grund byggd teori.
Kristna församlingar vars medlemmar är arabisktalande kallar också Gud för Allah , och använder "Isa", det arabiska namnet på Jesus. Martinus Thomsen och hans verk Tredje testamentet och en växande alternativ, parallell, vetenskapligt inriktad forskning internationellt.
Sekulär betyder
Varken existensen av gudar eller frånvaron av gudar har kunnat beläggas vetenskapligt. Den vetenskap som studerar föreställningar om Gud eller gudar, samt aktiviteter och fenomen inom religionerna, kallas religionsvetenskap och religionshistoria. Inom den moderna religionsvetenskapen är det framför allt fyra ämnesområden som behandlar gudsbegreppet.
Gud - med stor begynnelsebokstav - används ibland av exempelvis filosofer som Platon om något slags enhetlig högsta makt som inte nämns med något specifikt gudanamn och inte förknippas med någon bestämd religion. Under talet ersattes slutligen den konfessionella teologin på lärosätena helt av ett agnostiskt förhållningssätt till religionen.
Detta började dock ifrågasättas i och med att det moderna vetenskapsbegreppet utvecklades, mycket tack vare Giordano Bruno och Galileo Galilei på talet. Ordet gud var neutrum i äldre germanskt språk vilket belagts in på talet , men antog så småningom överallt maskulint genus vid kristendomens införande till följd av det personliga kristna gudsbegreppet, och genom att Gud av de nyomvända inte skildes från Kristus.
I västerlandet är människor starkt präglade av de gudsbegrepp som förekommit och förekommer i kristna kyrkan. Religionsfilosofin behandlar existensen av guden Gud eller gudar ur filosofisk synvinkel, bland annat genom att granska så kallade gudsbevis. I samband med detta har "religionsvetenskap" på många håll ersatt "teologi" som begrepp på det akademiska religionsstudiet, men i Sverige har teologi kommit att få ett dubbelt användningsområde - både i betydelsen "vetenskapliga areligiösa religionsstudier" och med den egentliga innebörden "konfessionella föreställningar om guden Gud".
På latin hade Deus valts som beteckning på kyrkans och kristendomens Gud, vilket överfördes till flertalet romanska språk franska Dieu , italienska Dio , spanska Dios , katalanska Déu. I klassisk latin var deus maskulinum femininum dea och ett allmänt substantiv för en gudom, medan divus femininum diva användes för någon eller något som hade blivit gudomligt, exempelvis en romersk kejsare.
Under talet och talet kom genom upplysningen en förändrad syn på Gud. Detta tydliggjordes bland annat i begreppen teism , representerande ett traditionellt synsätt, och deism , panteism m. På sina håll lever dess föregångare teologi fortfarande kvar. Samma ord, daiva , utvecklades på det iranska området till att betyda " demon ". Det motsvarar grekiska Zeus Ζεύς zdeús ; aiolisk grekiska Δεύς deús , forngermanskt tiwaz , fornnordiska tyr , plural tivar och sanskrit देव deva , 'gud, gudomlig'.
Gud i allmänhet maskulinum , feminin form gudinna , är ett ord med olika betydelser:.
Skrevet av
I och med upplysningen och att fokus på kunskapens källa flyttades från uppenbarelsen Bibeln till det mänskliga förnuftet , kom teologin att förlora än mer i anseende. Inom olika religioner uppfattas guden eller gudarna på mycket olika sätt, och såväl manliga gudar som kvinnliga gudinnor beskrivs.
Grammatiskt sett är Mazda femininum på de forniranska språken. Även om de monoteistiska religionerna skiljer sig åt och trosutövare själva anser att det rör sig om skilda gudomligheter, samt att namnet skiljer sig åt i olika språk och kulturer: God engelska , Déu katalanska , Bůh tjeckiska , Dieu franska , Elohim hebreiska , Tanrı turkiska , Diyos tagalog , Gott tyska , Mungu swahili , Jumala finska , Allah arabiska , osv, så finns vissa återkommande drag.
Religionspsykologin studerar gudar som psykologisk företeelse och religionssociologin undersöker sociologiska förklaringsmodeller för gudar och religion.