Vad får is att smälta
Solstrålarna kan då gräva ur stora hålrum ur snövallen, samtidigt som ovansidan, som kanske är täckt av grus, inte smälter lika fort. Det vi publicerar ska vara sant och relevant.
Även regnet skyndar på Milt och blåsigt väder, speciellt med plusgrader dygnet runt, gör att snösmältningen tar ordentlig fart. Vinden bidrar En parameter som nog många inte tänker på som viktig för snösmältningen är vinden, men den har faktiskt ganska stor betydelse. Skillnaden mellan vikt och volym kan förvirra ibland. Solen äter upp snön Den långsammaste, men kanske även den mest behagliga, varianten av snösmältning är när solen får göra sitt i sakta mak.
Ladda ner appen nu! Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet — och inte vet.
Relativitet - Smält is
Är det vindsvagt så kyler snön den luft som ligger närmast snöytan. Andra faktorer som påverkar är om det finns tjäle eller inte och om det spär på med regn samtidigt som snön smälter. Uppdaterad 19 april Publicerad 9 januari Solen i all ära, men plusgrader dygnet runt gör det mest effektiva arbetet när snön ska smälta. Minusgrader nattetid gör att snösmältningsprocessen stannar upp, blötsnön och vattnet fryser till is, och smältprocessen måste startas upp på nytt när temperaturen åter hamnar på plussidan.
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Solen i all ära, men om det är soligt väder är det klart, vilket då oftast leder till kalla nätter med köldgrader. Det går åt väsentligt mycket mer värme om man först måste smälta den is som bildats av gårdagens smältvatten. Stöpvattenhål Som rötter på isen. Som när man frostat av frysen hemma och vill bli av med snön och isen man lagt i diskhon, då spolar man vatten på för att få det att smälta snabbare.
Läs mer om webbläsarstöd.
Något som faktiskt kan bidra är även regn, vilket kanske låter lite underligt. Kalla nätter bromsar effektivt upp snösmältningen, så att det bara är lite smältvatten som måste tas hand om och avdunsta eller rinna undan på dagarna. Dagarna blir längre Dagarna blir snabbt längre fram mot sommarsolståndet. En snörik vinter är inte alltid synonymt med en häftig vårflod , och inte tvärt om heller.
En parameter som nog många inte tänker på som viktig för snösmältningen är vinden, men den har faktiskt ganska stor betydelse.
Den långsammaste, men kanske även den mest behagliga, varianten av snösmältning är när solen får göra sitt i sakta mak. Blir snön tyngre när det är milt? Generellt kan dock sägas att om vårvärmen kommer i gång sent och då med blött och blåsigt väder blir det en häftig vårflod, speciellt efter en snörik vinter. Hur kraftig blir vårfloden? Läs mer om hur vi arbetar. När vatten omvandlas direkt från fast form snö eller is till gasform vattenånga kallas det för sublimering.
Milt och blåsigt väder, speciellt med plusgrader dygnet runt, gör att snösmältningen tar ordentlig fart. Lindrig eller häftig vårflod? Hur kraftig vårfloden blir beror till viss del på hur mycket snö som finns, eller rättare sagt hur stort vatteninnehåll det är i snön som ligger.
Skillnaden mellan vatten och is
Tydligast ser man detta i slutet av vintersäsongen när solen är som starkast och då främst i söderläge där solen lyser rakt mot snön i exempelvis en snövall. Det gör att snösmältningen inte blir så effektiv som den blir om det blåser lite. Det viktigaste för en snabb snösmältning är utan tvekan plusgrader dygnet runt. Visserligen blir vatteninnehållet i snötäcket större då, men regnet bidrar till att snön smälter fortare.
Men även på hur snabbt snön smälter, alltså om snösmältningen är utdragen över tid eller om vårvärmen slår till snabbt och rejält. Då slipper man starta om på ruta ett igen efter nattens kyla. Viktigast är plusgrader Det viktigaste för en snabb snösmältning är utan tvekan plusgrader dygnet runt. Nej, så enkelt är det inte.