Djursholm sveriges ledarsamhälle recension
Pendeltågslinjen Roslagsbanan som förbinder Stockholms nordöstra kommuner med innerstaden passerar samhället i dess utkanter. Denna bok har blivit en bästsäljare och lanserats utomlands, bland annat i USA. I en artikel framställs Ahlander som ett levnadsideal som är förmögen att "gå vidare" och "inte gräma sig över saker som man ändå inte kan göra något åt", som kan skratta åt allvarliga sjukdomar och allmänt upprätthålla en positiv livsinställning.
Samhället där alla tycker att de är bäst
Det finns i gårdagens och dagens Djursholm gott om exempel på hur dess invånare ser sig som moraliska förebilder för omvärlden, vilket kan förklaras av den konsekrering betyder, "att inviga någon", "att göra någon helig", reds anm som samhället erbjuder och som jag i denna bok närmare undersöker och analyserar. Det saknar tunnelbanestation.
De busslinjer som finns till Djursholm går endast fram och tillbaka från samhället. Men vad formar människor till ledare och hur påverkas man av att växa upp i detta exklusiva bostadsområde? Flera av det unga Djursholms invånare försökte påverka och förändra sin omvärld för att komma tillrätta med sociala problem, till exempel grundaren av Kooperativa Förbundet, socialpolitikern med mera, Gerhard Halfred von Koch, samt samhällsdebattören Ludvig "Lubbe" Nordström.
Djursholms Ridklubb har på motsvarande sätt som ambition att vara en föregångare och en ledande ridklubb i Sverige. Ingen hittar hit utan detaljrik, varje gång upprepad vägbeskrivning i förväg". Träffande nog heter en väg som skiljer grannsamhället Stocksund från Djursholm Gränsvägen, och ett populärt talesätt i inriktning i en grundläggande moralisk, sedlig och etisk bemärkelse.
Förvisso är inte djursholmarnas aktiviteter okontroversiella. Denna stiftelses grundare, djursholmarna Louise Ankarcrona och Louise Westerberg, har också fått gott om utrymme i tv och tidningar för att föra fram sina synpunkter på hur den svenska skolan i allmänhet bör utvecklas.
Historiskt viktiga verksamheter som Djursholms samskola och Djursholms kapell sågs tidigt som tongivande, som föredömen och riktmärken för det svenska samhället i övrigt. Ett sådant exempel är före detta ambassadören Dag Sebastian Ahlander som med sin bok från , "Handbok för glada gubbar", ger råd om hur i huvudsak manliga pensionärer bör leva. Och trots goda möjligheter därtill, finns inga konferensanläggningar som skulle kunna erbjuda möten för människor från hela landet och världen.
Men även enskilda djursholmare agerar som ledare i form av moraliska föredömen i samhället i stort.
Samhället där alla tycker att de är bäst - Inloggad - Expressen
De beskrivs gärna än i dag som "pionjärer" i så måtto att de stod för någonting nytt och banbrytande när de grundades. I dag rankas också Djursholms skolor bland de främsta i Sverige och det finns återkommande reportage i medier om framför allt Stiftelsen Viktor Rydberg Skolor i Djursholm som en framgångssaga.
I ett reportage från i Sydsvenskan beskrivs olika välgörenhetsinitiativ från djursholmare vilka syftar till att hjälpa flyktingar att bättre integrera sig i det svenska samhället. Synen på Djursholm som ett ledande och till och med bättre samhälle än andra gäller inte minst de djursholmska organisationerna och institutionerna.
Djursholm präglas av ett myller av slingrande små vägar och är helt befriat från större genomfartsleder. Detta blir till viktiga uttryck för den djursholmska livsstilen och de bakomliggande normerna och värderingarna som präglar samhället. Mikael Holmqvist, professor i företagsekonomi, har gjort flera års fältstudier i denna del av Danderyds kommun för att i nya boken "Djursholm - Sveriges ledarsamhälle" reda ut vad det är som gör att så många framgångsrika beslutsfattare och företagsledare kommer just härifrån.
En av mammorna förklarar: "Vi vill visa våra barn att det går att förändra och påverka världen till det bättre Att visa våra barn att det går att påverka hur världen ser ut - det är den finaste gåvan vi kan ge dem". Djursholm har ända sedan samhället grundades varit ett hem för ledare inom konst, akademi, förvaltning och framför allt näringsliv. Djursholmare engagerar sig gärna i hur människor i allmänhet bör leva, agera och handla.
Ett annat exempel är ABBA-profilen Björn Ulvaeus som engagerat sig i föreningen Humanisterna, och återkommande uttryckt sina åsikter om religionens vara eller inte vara i samhället, och hur man som enskild människa bör förhålla sig till bland annat existentiella frågor. Föreningar och liknande verksamheter i Djursholm betraktas också som mycket professionella och i de flesta fall bättre skötta än omvärldens.
I en artikel före de smarta mobiltelefonernas tid, konstaterar en nyinflyttad man: "Överraskande visiter är otänkbara. I en annan artikel, från , beskrivs hur tre kvinnor med barn vid en skola i Djursholm initierat ett projekt för att finansiera och driva en skola i Kambodja.
Djursholm har också sedan länge beskrivits som ett välorganiserat och väl fungerande samhälle som borde tjäna som föredöme för omvärlden. Människor man möter i Djursholm har som regel åkt dit i akt och mening att vistas där, temporärt som besökande eller arbetande, eller permanent som boende. Samhället är till stor del omgivet av vatten, som likt en vallgrav bildar en naturlig gräns mot omvärlden.
Trots uppenbara sevärdheter och attraktioner i form av vackra och arkitektoniskt intressanta hus och bostäder för frejdade konstnärer, företagsledare, celebriteter och vetenskapsmän, en skön och tilltalande natur, sandstränder och badklippor, verkar det heller inte som om djursholmarna har velat göra sitt samhälle känt.
Exempelvis sade klubbdirektören för Djursholms tennisklubb i en intervju att han var glad och stolt över "hur långt vi har kommit", i förhållande till andra tennisklubbar i Sverige. Även i dagens Djursholm är många personer engagerade i sociala projekt, med en uttalat moralisk prägel, riktade mot omvärlden. Engagemanget utgår inte från en kollektiv professionell värdegrund, utbildning eller liknande social gemenskap, utan från det faktum att man medvetet eller omedvetet, i större eller mindre omfattning, identifierar sig som djursholmare och förenas i en strävan efter att upprätthålla en viss livsstil.
I Djursholm finns ingen turistbyrå eller något museum som vill locka utsocknes till sig. Historiskt har det till exempel funnits en ambition hos djursholmare att engagera sig i omvärldens utveckling genom välgörenhet eller goda råd i olika frågor, vilket utgår från en föreställning i Djursholm att man har någonting gott och viktigt att förmedla.