Slutat ta antipsykotiska kan jag bli inskriven
Det återstår att verifiera om detta är ett tillförlitligt sätt att minska återinsjuknandet, höja livskvaliteten och på olika sätt gynna individer med upprepade psykosepisoder. I Sverige har vi fått risperidon Risperdal , olanzapin Zyprexa , ziprasidon Zeldox , quetiapin Seroquel , aripiprazol Abilify och under senaste året sertindol Serdolect. Sammanfattat Antipsykotiska läkemedel minskar psykossymtomen vid schizofreni och annan psykossjukdom.
Risperidon Risperdal , olanzapin Zyprexa , ziprasidon Zeldox , quetiapin Seroquel och sertindol Serdolect tillhör andra generationens antipsykotiska preparat, till skillnad från haloperidol Haldol , perfenazin Trilafon och andra på marknaden förekommande äldre preparat, som tillhör första generationens antipsykotika. Det finns skillnader mellan antipsykotiska läkemedel avseende biverkningar, men det finns få bra, direkta jämförelser.
Malignt neuroleptikasyndrom är ett potentiellt dödligt tillstånd som kräver intensivvård. I brist på underlag för en systematisk jämförelse görs i denna sammanställning en mer anekdotisk uppräkning av biverkningar som är dokumenterade och som bedöms som relevanta. Hormonella biverkningar. För klozapinförskrivning krävs rigorös kontroll vid användning och noggrant övervägande inför initiering.
Andra väsentliga effekter avseende funktion, kognition, subjektiv respektive expertskattad livskvalitet, subjektiv värdering av behandlingen mm, som ibland är viktigare för patienten, är otillräckligt studerade. Vanligare biverkningar av klozapin är viktuppgång, yrsel, trötthet, hypersalivation och förstoppning. Den allvarligaste formen av EPS är malignt neuroleptikasyndrom. Denna brist är betänklig och i längden oacceptabel.
En stor pågående studie i USA har försökt att råda bot på den mycket begränsade utvärderingen av antipsykotiska preparat genom att som primärt utfallsmått undersöka behandlingsavbrott, vilket väger in patientens och klinikerns bedömning av reell effektivitet, säkerhet och tolerans [1]. Patienten drabbas då av symtom som feber, muskelstelhet och förändrad vakenhetsgrad som kan övergå till medvetslöshet.
Sexuella biverkningar hos män, oregelbunden menstruation hos kvinnor och galaktorré kan förekomma som biverkning av antipsykotika, och viss men inte entydig korrelation finns till ökad nivå av prolaktin i serum [1]. Hyperlipidemi är liksom viktuppgång och diabetes mellitus en riskfaktor för hjärt—kärlsjukdom. Nils Lindefors, professor, verksamhetschef; båda vid psykiatriska kliniken sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Stockholms läns sjukvårdsområde.
Konstlad uppdelning Vi konstaterar dock att uppdelningen mellan nya och gamla preparat ofta blir onödigt markerad, då skillnaden inom grupperna i första och andra generationens preparat är stor. Klozapin är det effektivaste antipsykotiska läkemedlet följt av risperidon, olanzapin och perfenazin. Publicerade kliniska prövningar värderar framför allt antipsykotisk effekt.
Man bör därför vara misstänksam då begrepp som »atypiska« eller »klozapinlik profil« används eller då andra generationens preparat beskrivs som enhetliga i marknadsföringen av nya antipsykotiska preparat. Viktökning, bukfetma, minskad glukostolerans, högt blodtryck och i längden ökad risk för metabola syndromet är metabola biverkningar som till viss del beror på psykossjukdomen och livsstilen i patientgruppen, men där den behandlingsinducerade riskökningen skiljer sig mellan olika antipsykotika.
Aripiprazol tillskrivs en delvis annorlunda verkningsmekanism med tillskott av en partiell dopaminreceptorstimulerande effekt. Extrapyramidala symtom EPS är ett samlingsbegrepp för motoriska biverkningar och innefattar muskelkramper dystoni , muskelstelhet, utslätad ansiktsmimik, skakningar parkinsonism , rastlöshet med motorisk oro akatisi och ökad muskelrörlighet dyskinesi.
Två av de effektivaste preparaten, klozapin och olanzapin, medför hög risk för viktuppgång, glukosintolerans och blodfettsförhöjning.
Sedan början av talet har ett antal nya antipsykotiska läkemedel introducerats i klinisk verksamhet. Vid fall av sådan biverkning och förhöjd prolaktinnivå bör alternativt antipsykotiskt preparat övervägas. Haloperidol har EPS som vanligt angiven signifikant biverkning i de studier som gjorts, men doserna har ofta varit påtagligt höga med svenska mått mätt. De första fyra av dessa har utvecklats med inspiration från bla farmakodynamiska fördelar tillskrivna klozapin, såsom antagonistisk effekt på serotoninreceptorer.
De flesta vanligt använda antipsykotika, som haloperidol, risperidon, olanzapin, ziprasidon och aripiprazol, kan i varierande art och grad ge dosberoende EPS, medan risken verkar mindre för quetiapin och klozapin.
Alla patienter med långvarig antipsykotikabehandlig bör regelbundet undersökas avseende dosberoende EPS och tardiv dyskinesi och helst värderas med hjälp av validerad skattningsskala tex biverkningsskalan UKU, Udvalg for Kliniske Undersögelser. Klozapin och olanzapin bedöms särskilt benägna att inducera viktuppgång i normala doser, medan tex ziprasidon är tämligen viktneutralt.
Läkemedel vid schizofreni och andra psykossjukdomar
Klozapin har den allvarligaste kända, om än ovanliga, biverkningen i form av agranulocytos. Möjligen kan totaldosen över tid begränsas och kontinuiteten i behandling bättre säkerställas genom parenteral administrering i depåform. Möjligen är risken för prolaktinstegring större för risperidon än för andra vanligt förskrivna antipsykotika. Risk för hyperlipidemi är associerad med antipsykotika och schizofreni.
Markanta skillnader i biverkningsprofiler Biverkningsprofilen mellan de olika antipsykotiska preparaten skiljer sig markant [2], men direkta jämförelser ger otillräcklig vägledning. EPS som biverkning är dosberoende och korrelerar väl till plasmakoncentration och grad av D2-receptorbindning. Återfallsförebyggande effekt är också viktig, och där kan skillnader i beredningsform eventuellt vara väl så viktig som val av preparat.
EPS tyder på att patienten har en för hög dos antipsykotika [3]. Mäter vi rätt läkemedelseffekt? Tillgänglig vetenskap talar tydigt för kliniskt signifikanta inbördes skillnader avseende såväl effekt som biverkningar inom gruppen av antipsykotiska preparat som tillkommit de senaste 15 åren.