Vad skiljer en alken från en alkyn
Dessa reaktioner kallas för additionsreaktioner. Exempelvis kan väteklorid adderas på dubbelbindningen i propen varpå 1-klorpropan och 2-klorpropan bildas. Genom att bryta upp dubbelbindningen i alkenen kan en eller flera atomer adderas till molekylen.
För att ge alkenerna deras rationella namn utgår man från den längsta ogrenade kolkedjan vilket får ge stam till ordet. Då trans-isomeren har förmågan att packas tätare kan det på så sätt uppstå fler bindningar mellan molekylerna i fast form och isomeren får därmed en högre smältpunkt [ 4 ]. Kokpunkten för Cis-1,2-dikloreten är 60,2 °C samtidigt som kokpunkten för trans-1,2-dikloreten är 48,5 °C.
Den generella summaformeln är C n H 2 n. Ett typiskt exempel på en sådan reaktion är dehydrohalogenering. Detta är till följd av dubbelbindningen som bland annat gör det möjligt för atomer att adderas över den och bilda enkelbindningar [ 5 ]. Detta kan ske genom att låta 1-klorpropan reagera med kaliumhydroixid och bilda propen samt kaliumklorid och vatten [ 7 ].
Det sker enligt följande reaktioner:. Dipoler har förmågan att binda till varandra med relativt starka bindningar som kallas för dipol-dipolbindningar.
På så vis kan en alken bildas genom elimination. Vid närvarande av substituenter anges de med prefix i förhållande till kolkedjan [ 2 ]. Vad gäller smältpunkten sker istället det omvända.
Vad är eten
Penten C 5 H Hepten C 7 H Dock är reaktionen inte specifik, liknande reaktioner sker med till exempel diener och alkyner. Vid elimination tas en eller flera atomer bort från molekylen samtidigt som en dubbelbindning kan uppstå. Skillnaden i struktur medför bland annat att de båda isomererna får olika kokpunkter och smältpunkter [ 3 ]. Det sker med andra ord ingen rotation med atomerna bundna till dubbelbindningen och därmed kan det förekomma två molekyler med samma summaformel men med olika strukturer och kemiska egenskaper.
Cis-position talar om att kloratomerna befinner sig på samma sida om dubbelbindningen medan trans-position innebär att kloratomerna sitter på olika sidor om dubbelbindningen.
Eftersom den sekundära karbokatjonen, som bildar 2-klorpropan, är något mer stabil än den primära karbokatjonen blir aktiveringsenergin för den reaktionen lägre vilket leder till att det kommer bildas mer 2-klorpropan [ 6 ]. De kan exempelvis påvisas med en vattenlösning av brom — alkener reagerar med brom och tar därmed bort den karakteristiska bruna färgen hos bromvattnet. Cis-isomeren å andra sidan har en tydlig skillnad i elektronegativitet mellan de båda ändarna vilket gör den till en dipol.
På grund av detta får cis-isomeren en högre kokpunkt. Dubbelbindningen i alkenen skiljer sig från en enkelbindning på så vis att atomerna kring dubbelbindningen är fastlåsta i sin position.
Alkener & Alkyner
Trans-1,2-dikloreten har en högre smältpunkt ,4 °C än Cis-1,2-dikloreten ,5 °C. De enklaste alkenerna är eten C 2 H 4 och propen C 3 H 6. Då elimineras en väteatom och en halogen från molekylen och bildar en alken. Anledningen till detta är att trans-isomeren inte tydligt har en ände som är mer negativ än den andra och är därmed ingen dipol.
Alkyn – Wikipedia
Alkenerna är mer reaktiva än alkanerna. I ett mellansteg bildas en karbokatjon som bestämmer vilken av produkterna som bildas. Kolatomerna är placerade som i en förgrenad eller oförgrenad kedja. I 1,2-dikloreten kan kloratomerna befinna sig i cis-position eller trans-position. En vanlig additionsreaktion är när en vätehalogenid adderas på dubbelbindningen i en alken.
Eliminationsreaktioner kan betraktas som motsatsen till additionsreaktioner. Dessutom ska dubbelbindningen få så lågt nummer som möjligt. Om ett kolväte innehåller tre dubbelbindningar kallas den för trien och så vidare. För att enkelt räkna ut vilken av produkterna som det kommer bildas mest av kan man även använda sig av Markovnikovs regel.
Då en och samma kolvätemolekyl innehåller två dubbelbindningar mellan kolatomer, så kallas den för dien , och ingår i den grupp av kolväten som kallas för diener. Propen C 3 H 6.